Tar en titt till på Moss side och Hulme. Vad jag förstår av tidningsartiklarna som beskrev oroligheterna här, värst var det 1981, så har man sedan dess satsat på bättre bostäder. Rensat i slummen med andra ord. Men det är lika dött här nu som i tisdags. Några tjejer i yngre tonåren piper in på Youth Creative Center. Låter kul. När jag kommer in till stan igen är det fullt av slipsnissar ute vid lunchtid. Jobbar de på lördagarna?
Vimmel i the Northern Quarters
Fint foto på väggen
Manchesters Northern Quarters är mitt favoritområde. Här lever staden, folk är ute och på väg till eller från affären, lekplatsen, shoppingen eller whatever. Här ligger the Angel och när jag kommer in klinkar pubinnehavaren fram ”Starry, starry night” på pianot som står just innanför dörren. Några pubgäster hänger vid disken, en sitter och läser i ett hörn vid utgången.
Tankfull gäst på the Angel
Pianoklinket avbryts när en gäst vill ha en pint till. Jag sätter mig och väntar på att han ska återvända till pianot vilket sker efter en god stund. ”Do you photograph?” frågar han. Jag nickar. ”Why?” ”Do you see that picture?” säger jag och pekar på väggen där en bild av Doisneau hänger. ”That´s a good one!” säger han. ”That´s what I´m aiming at”, säger jag och kommer på att det var ju riktigt fyndigt sagt. Hör gubbarna vid baren prata om puben the Crown&Anchor som jag besökte häromdagen. ”You know, where the Shambles used to be?! Crown&Anchor used to be a rough pub, but that has completely altered. You wouldn´t recognize it.
”What music do you have in Sweden?” frågar pianisten. ”Well, I guess Abba is the most famous, but we have Roxette, Robyn…” säger jag för att nämna de artister som han kunde tänkas känna till. ”Abba…”., säger han och spelar ”Fernando”.
Ostätare?
Jag passar på att bocka av the Marble Arch från publistan, den ligger bara ett par kvarter bort. En riktigt ostig pub. Här serveras bland annat Barbers 1833 Cheddar, Hereford Hop, Gubbeen, Cumberland Oak Smoked Farmhouse, Northumbrian Baltic, Cotswold Blue Organic, Tomme du Grand Massif.
Pubgäster, the Bull´s Head
Knallar vidare. Efter en stund behöver jag gå på muggen och sämre ursäkter för ännu ett pubbesök har man ju hört. Det blir the Bull´s Head nere vid Piccadilly station som får den äran. ”Pub of the year” förra året, ”pub of the month” i juni i år. Inte illa!
”No strangers enter here only friends we´ve yet to meet” står det på en takbjälke. En trevlig tanke!