Where eagles dare

Kommunalreser till Örnnästet på Skinnarviksberget. Här står tiotalet fågelskådare, de flesta med tubkikare, någon med handkikare. Nån örn har de inte sett, ”det är för disigt”, tror en. Att stå där och glo är ju så tråkigt så klockorna stannar, vilket är vad mitt armbandsur har gjort. 

Juste Gallery ligger inte alltför långt därifrån, åt Hornstullshållet. ”Efterklang” heter den aktuella utställningen, målningar av Mana Trio Flingdal. Får just ingen uppmärksamhet när jag kliver in, en kvinna sitter och målar på dukar som ligger på golvet framför henne.

Efter en hyfsad promenad når jag Galleriet G86 på Skånegatan. Konstnären Tina Anundi berättar om sina olika tekniker, hur hon först blöter pappret innan hon målar/stänker färg på det för att till sist anbringa saltet, som suger åt sig vattnet och därmed även färgton. En känd akvarellteknik, berättar hon när jag undra hur hon kom på det. Hon experimenterar även med ”akvarellkollage” där hon river remsor av mullbärspapper och målar dem för att sen limma dem i lager med bokbindarlim.  

Medutställare är Lisa Bruce.

Tänker mig ett besök på ID:I gallery, men där får jag tji. ”Kommer strax”, står det på en lapp. Gör istället ett returbesök på CAP gallery och Jon Lundströms fantastiska skåp av skräp-utställning. Snart utskåpat, i morgon är sista dagen, tror jag. 

Knallar ner till busshållplatsen vid Londonviadukten. Ser min buss vid trafikljusen och får klämma i med en hurtig jogg för att hinna med.