En tvär inbromsning strax efter hållplatsen får en kvinna att rasa omkull handlöst i bussen. Hon kan så småningom sitta upp medan dotterdottern förskräckt tittar på. Det verkar vara axeln som tagit smällen. Stopp i väntan på ambulans. Vi övriga får ta nästa buss.
Besatt som jag är av att motionera, inleder jag min promenad vid Londonvia-dukten, går Folkungagatan, Katarinavägen och Hornsgatan, över Västerbron till Rålis. I Högalid gal en tupp och i Rålis är det fullt med solnjutare. Förbaskat fina gamla träbåtar i Pålsundet, förresten.
Knaller bort till café Eldkvarn vid Stadshuset för vätskepåfyllning och samkväm med Lothar GoTh. Fortsätter en god stund senare tillbaka till Slussen. När jag till sist är hemma igen har jag lufsat 16342 steg.
Bara diffusa planer för denna soliga söndag, men jag ska på något vis komma upp i minst 8000 steg, helst fler. Med orienteringens första del avklarad blir det sannolikt en tur på stan. Kanske från Londonviadukten till Kungsholmen och tillbaka till Slussen?
Men var är tornseglarna?
Har en hel del kvar att göra på helglistan så det blir nog ingen förmiddagsvila.
En lördag helt vigd åt steglängd och stegmängd, 19879 steg blir det till sist. Tar som vanligt vägen om Sarvträsk för att om möjligt se den småäckliga skumbönan som jag såg i fjol och som aldrig tidigare setts i vårt träsk. Byter till Fisksätrabussen vid Nacka trafikplats och har sen 13 pinnar att leta upp och skanna.
Får egentligen bara problem med en pinne, men en kvinna i samma ärende dyker upp och tillsammans kan vi resonera oss fram till var vi är. Till sist ser jag pinnen.
Det är gassigt! Jag kör min tunnare jacka men hade klarat mig utan, om det nu inte var för att jag behöver fickorna.
Knapens hål med Skogsömonumentet i bakgrunden.
Rör mig ut mot Skogsö och ute på Baggen skuttar ett par små segeljollar käckt på vågorna. I de här faggorna stod slaget om Stäket 1719 och flera av de stupade vilar på Boo Gamla kyrkogård. Här vilar även Blenda Nordström, världens första wallraffare, en fascinerande kvinna och journalist vars böcker jag läst de flesta av.
Tar alla pinnar i Fisksätra också när jag ändå är där. Sista kontrollen är vid en fotbollsplan. En av ungarna på planen är en tjej i lågstadieåldern. Hon är nyfiken, kommer och tittar vad jag gör. Jag visar kartan, förklarar vad det går ut på och berättar att kontrollen hon ser är den sista för mig . ”Vinner man nånting?” undrar hon. Hon vill veta var jag fick kartan ifrån och jag säger att den finns på biblioteket.
”Vad ska du göra med kartan nu?” ”Vill du ha den?” ”Ja!” ”Varsågod!”
Vem vet kanske väckte jag ett intresse, vilket är vad pedagogik handlar om. Härligt ställe annars, Fiskis, här levs livet utomhus och det var fullt med folk på Fisksätra holme som grillade och umgicks.
Den 3 juni kan jag ladda hem kartlänken och printa ut de tre kartarken. I dag blir det en inledande vila efter frukost och före kolhydratladdningen, förebådande eftermiddagens fysiska övningar ute i pinnskogen. Midjefläsket ska få sig en rejäl körare igen, är det tänkt.
På helglistan står bland annat att printa 30 kopior av förrgårdagens gruppfoto, som fick godkänt av klassens pedagoger. Min erfarenhet av fotoeventet är annars att jag aldrig tänker bli skolfotograf.
Bilden ovan tycker jag är en riktig karamell. Lite som en målning. Minimalistisk. Har sugit på den ett par veckor och strax får vi se om någon annan också gillar den, när jag publicerat den på Tumblr, Flickr, Fejan, Fotosidan och Insta.
Facebook, som fått nytt utseende. Istället för att ha allt koncentrerat till mitten upptill är det nu utspritt över hela skärmen. Förhoppningsvis är det bara en vanesak, men inledningsvis känns det sådär.
En kvinna korsar Folkungagatan med en syrenkvist i höger hand. Vid Skanstull möter jag en kvinna med famnen full av ägg. Förunderliga äro morgonens möten.
SAS lovar att höja takten i återbetalningarna för inställda resor. Då kanske man har stålarna i juli nån gång?
Min fotografiske vän Istvan Ostvan blev under dagen hackad i småbitar. Någon kapade hans konto och taggade 92 Istvan-vänner i ett försök att kränga bitcoin. Skurkarna kunde till och med skriva falska kommentarer i Istvans namn. Död åt såna busar!
Slantade upp 200 kulor för kartlänk, men har inte sett någon än. Måste kolla om det är något datum, typ 5:e juni, som gäller.
En trevlig dag på jobbet annars, eleverna var trevliga och på vägen hem kom en svart katt och tiggde kärlek.
Tar min promenad från Skanstull till jobbet, den tar en halvtimme nånting. Returen från jobbet till Medis tar 40 minuter. Bra vardagsmotion, trots att vissa leder och kroppsdelar inte håller med.
Beställde kartorna i går kväll och ska få en länk så jag kan printa dem själv, de kommer som tre A4. Antar att länken kommer per mejl under dagen. Har Fisksätra/Skogsö kvar på gamla kartan och ska försöka ta dem alla på en gång i helgen, på lördag eller söndag.
Undrar vad de tycker och tänker, bussförarna, där de sitter isolerade utan kontakt med passagerarna. Finns det någon av dem som saknar den dagliga kontakten med resenärerna, eller tycker de alla att det är skönt att slippa oss?
Hittade förresten min saknade kompass, så nu har jag två igen. Den kan komma väl till pass till helgen. Nu finns den nya kartan med sextio färska pinnar att beställa. Det ska jag göra omgående.
Jag börjar knaka i fogarna. Foglossningen yttrar sig i stickningar i vänster höft och viss smärta i höger fot. Motionen is taking its toll.
Copyright secured by Digiprove © 2020
