Bläddrade genom Josef Koudelkas praktverk ”Chaos”och hittade ett par beröringspunkter. Har aldrig sett dessa bilder förut men ändå har vi fascinerats av samma motiv, inga jämförelser i övrigt 🙂
För några inlägg sedan visade jag hur vi båda plåtat järnvägsräls. Nu upptäckte jag att vi även fotograferat skräp i vatten. Lustigt!
Även Koudelka har fotograferat skräp i vatten!
Har matat in tusentals bilder i skallen och funderat på om det ska komma ut något vettigt i bildväg av det, inspiration typ. Och så visar det sig att man inspirerats av något man inte sett! Lustigt!
Besökte Fotografiska i går. När de tittade på mitt medlemskort hade det gått ut. Så är det alltid, man hinner knappt känna att man har stålar för en gångs skull, så ryker dom. Nya kontaktlinser och nytt SL-kort måste köpas, tre lök bara där. I gengäld fick jag ett nytt sorts kort som jag kan självskanna mig in på, och så gå förbi köerna. Kikade på Sally Mann´s ”A Matter of Time”, men jag vet inte jag. Kanske inte min kopp te ändå. Bilderna på hennes ungar är bra, men när hon plåtar förmultnande lik eller hur musklerna på hennes mans ben förtvinar är jag inte med ängre.
Nästa inlägg kommer den 10:e. Välkomna!
Copyright secured by Digiprove © 2012
4 svar på ”Koudelka och jag, pt 2”
Fint skräp i din version och en randig pollare går ju inte av för hackor 🙂
Hälsar /Claes
Skönt att man inte är ensam med att fota skräp liggande i vatten. När man strövar i innerstan runt kajerna går det hitta det mesta liggande och skvalpar. Fina bilder båda två.
/Sven
Ja det här är ju till och med utländskt skräp, från Manchester. Tyckte jag skulle ha med en fotboll inför det stundande EM:et 🙂 Och att vara polare med en randig pollare är ju inte fel heller, det kanske är en fotbollströja den fått på sig?
Vi är nog rätt mångasom plåtar skräp i vatten, vare sig det är mycket skräp som i min bild, eller bara en ensam dojja eller liknande. Tack, Sven!