Har just inga andra uppslag när jag åker in till stan än att åka till Hötorget och samla bilder från loppmarknaden. Nu letar jag bilder på själva handlandet, och handlarna, men dyker det upp någon spännande nuna försöker jag få med ett eller annat porträtt.
Fyra fyndjägare
Samtal
Inramad av väskor
Jag är ju inte ensam med kamera där, men i dag är det inte många som fotograferar loppisen. För dagen kör jag med en lättare utrustning än den vanliga, Canon 5D mk2, 50mm/1,2 utan batteri. Skönt med en lättare axelväska! Fuji X100:an får med andra ord göra jobbet. Har den inställd på autoISO och den skuttar upp till 3200 då och då. Lite brusigt blir det.
Poserade utan prut
Turban och keps
Slås av de olika bemötandena jag får. De flesta bryr sig inte om att jag fotar dem, några poserar om inte glatt så villigt, någon ger tummen upp, en säljare erbjöd mig 150:- för min Fuji. När jag ville ha 210:- backade han ur 🙂 Och så ett surkart som inte tyckte att jag skulle fotografera alls, och då hade jag inte ens riktad Fujin mot honom. Ja, ja! Vad är väl en dag på Hötorget?
Snajdigt riggad
Porträtt
Ett lätt duggregn faller och gör det lite småkyligt. Det flesta har slagit upp sina tak, medan några fortfarande har sina grejor under bar himmel.
Utan tak
Knallar tillbaka mot Slussen. På Stora Ny möter jag en trio gamla arbetskamrater. Vi jobbade på samma barnstuga på 70- och 80-talet. En trevlig pratstund blir det.
Överdäckningen av Stadsgårdleden närmast i bild, att jämföra med de fula huskolosser i det nästan klubbade förslaget som skulle skymma utsikten mot Saltsjön och radera ut Katarinahissen som riktmärke.
Vet inte vem hon är, men jag skrev under ändå!
På Slussen letar jag upp den manifestation för ett alternativt ombyggnadsförslag som annonserats och skriver under ett upprop. Innan har jag kollat förslaget på Konstakademin. Mycket sympatiskt, särskilt infarten mot Slussen från Stadsgården är oerhört mycket trevligare i detta förslag.
2 svar på ”En söndag på loppisen”
Onekligen en del mer eller mindre kufiska personer på den där söndagsloppisen! Eller är det så? Egentligen? Det är inte så i själva verket att de kufiska – eller intressanta, om du vill – finns överallt och hela tiden men att det är först när de fastnar på bild som vi lägger märke till alla nyanser, hur brokigt folklivet på stan faktiskt är? Du är väldans bra på att belysa detta tycker jag!
/Tim
Tackar! Folklivet är kanske som brokigast på hötorgsloppisen. Många gamla som kommer hit och går runt, kanske för att köpa, kanske för att återse gamla redskap och annat från svunna tider. Ute i det kommersiella gatuvimlet är det flesta köpstarka shoppare i aktiv ålder, de klarar stressen och trängseln. Den skarpt riggade har jag sett flera gånger, alltid lika färgstarkt klädd.