Kategorier
Manchester

Manchester #7 – War! What is it good for?…

…Absolutely nothing!

The Lowry rymmer bland annat gallerier och jag tänker kolla på Nadav Kanders porträtt. När jag kommer dit finns där även en konstutställning som delas av bygdens son Laurence Stephen Lowry (1887-1976) och ”Andy Warhol and the Diva”. Blir glatt överraskad av Lowry. Han målade inledningsvis hav, inspirerad av impressionisterna. Övergick sen till att måla det industrilandskap han omgavs av i Manchester. Sedan en kollega kritiserat hans målningar för att vara mörka, målade han därefter alltid på vit bakgrund. På äldre dar fascinerades Lowry av de människor han såg på gator och i bussar. Han fokuserade på de mest udda och bisarra karaktärerna. Han tyckte synd om dem men kunde även se dem objektivt och med humor.

Nadav Kanders porträtt

Efter en snabbkoll  på Lowry´s Outlet går jag över bron till the Imperial War Museum. Här finns en modern utställning om krigets vansinne. Många exempel på hjältar, på soldatutrustning och hemmafrontens trycksaker, motsvarande ”En Svensk Tiger”.

”Don´t touch, please!”-skyltar varvas med ”action stations” där man får känna och prova. Läser om slaget vid Somme, där 19240 soldater dödas redan första dagen i ett slag som pågår i flera veckor. ”We live in a world where everyone is living solely to kill his brother man” (Lieutenant William S:t Leger, 2nd Batallion, Coldstream Guards, 19:e maj 1917)

Bildspel på Imperial War Museum

En mäktig bildshow avbryter, lamporna släcks. Autentiska intervjuröster berättat om hur de upplevde kriget på hemmaplan. Matransoner, skräcken i skyddsrummen under bombanfall men också glädjeämnen som dans och musik. Under tiden visas stora bilder på museets alla väggar.

Konstinstallation på the Imperial War Museum

Parallellt visas en utställning om krigskorrespondenter. På bildskärmar uttalar de sig om censur, om att vara inbäddad, om riskerna och om framtiden för krigskorrar. ”Tidigare fanns alltid en underrubrik som informerade läsaren att texten undergått censur. Då visste man att man bara fått veta hälften av vad som var sant. Med Falklandskriget försvann den upplysningen och nu får vi veta mindre än hälften av sanningen och vi vet inte ens att vi inte får veta.” Som sagt, krigets första offer är sanningen.

”Det finns ingen framtid för oss”, konstaterar en krigskorre, ”sociala medier som Facebook gör jobbet.” Vilket ju är aktuellt i och med händelserna i till exempel Syrien.

Skymtar Old Traffords mäktiga siluett när jag knallar tillbaka. Just före intåget i stadskärnan hejdas jag av en man som frågar efter vägen till Chester Building eller liknande. Det är andra gången någon tror att jag kan gator och hus här.

Kategorier
Manchester

Manchester #6 – Kvack, kvack, said the duck

VARNING! Innehåller mest skräpbilder!

Hör svenska talas vid frukosten. I lobbyn är det laptoptätt, i vartenda hörn knappas och petas det.

I dag är det museum som gäller. På norra sidan av stadskärnan, intill River Irwell, ligger The People´s History Museum. Manchesters historia har sett inte bara arbetarrörelsen framväxt och händelser förknippade med den,  som the Peterloo massacre. utan även suffragetternas kamp för rösträtt uppstod här. Som Mary Wollstonecraft sa:
”Virtue can only flourish among equals.”

Polare?

Börjar med att stämpla in på en gammal stämpelklocka i entrén.  En guide kör en dramatiserad show för en skolklass. Många pampiga banderoller, standarer med mera fyller museet. En hel del propagandamaterial för än den ena än den andra åsiktsriktningen. ”There are always ideas worth fighting for!”
En jukebox ingår i samlingarna och på den finns spår med Beatles, Stones, Donovan men även senare låtar med the Verve, Oasis och Arctic Monkeys. Donerar de £3 museet ber om då det är gratis inträde.

The Lowry

Nu sätter jag kurs mot the Lowry och Imperial War Museum som ligger intill. Följer floden och ser just inte till så många människor, möter några joggare och en och annan cyklist. Långt! Då fotograferande inte fungerat så som jag vill, kan jag här ägna mig åt lite fågelskådning. I floden simmar kanadagäss, svanar och gräsänder. Storskarv, en häger och ett par vadare flyger förbi och skrattmåsar cirklar över vattnet. Ett björnbärssnår skickar ut sina taggiga grenar som tentakler att fånga intet ont annat förbipasserande med. Plötsligt hör jag ett kärt ljud och strax ser jag upphovet. En gärdsmyg varnar och sitter en kort stund på järnstaketet och vickar lätt på den typiskt upprättstående stjärten.

Skräpet längs Irwells stränder har organiserat sig i triangelformationer med spetsen ut mot floden.

Jag väljer att gå lite närmare och studera innehållet.

En badanka har kapsejsat, skräpet tog knäcken på ambitionen att som första badanka nå hela vägen ut i den Irländska sjön.

En regnskur kommer punktligt efter lunch men jag kan ta skydd under en bro. Går sen över samma bro och ser nu de nybyggda kontorskomplexen glittra borta vid the Salford Quays. Det är en bit kvar.