Kollar genom en del gatufotolänkar jag samlat och hittar följande:
”The Moving Masses: Photos of people engaged en masse, doing something together, even if everyone’s going in different directions.
Pros: The familiarity of ubiquity. I don’t understand the allure of these pictures, even the ones I take. They seem to function best historically, when the viewer can say oh look how styles have changed, men used to wear such funny hats.
Cons: The sledghammer of the aggregate. Declaration of the obvious, as in yes, there are a lot of people in cities and occasionally they stand very close to each other and look like herded farm animals. The photographyness of these can be evident because the subject(s) are often looking right at the camera, with annoyance.” 2point8 tror jag sajten heter.
Tycker det täcker in mina slussenexcesser rätt väl.
Råd för de av oss som vill ta vårt gatufotograferande till en högre nivå: ”Don´t shoot from the back!” Några ryggskott fick jag till i allafall. Och lite olika riktningar.
Typ ganska meningslösa fotografier, som dock kanske får ett värde om tio, tjugo år?
Ja ja, who cares anyway?
För övrigt är det förunderligt att när jag lägger till etiketten ”Slussen” ändras det till ”Stockholm”. Varje gång!
2 svar på ”Ner i Slussenmörkret”
Kul bilder. Det är nog så att många av vardagens stockholmsbilder ” slussen” inte kommer finnas om 20 år. Härligt att dina då finns att titta på! /Mirja
Ja, det gäller att dokumentera sin samtid, snart nog är det forntid. Särskilt Slussen hoppas man ju är dokumenterat in i minsta detalj. Jag bidrar ju med folklivet.