Kategorier
Stockholm

I, the Photographer

Slut på veckan. Ser fram mot att få sova ut i morgon. Sen ska jag fundera på vad jag ska göra av lördagen. Det lutar åt en runda i dagsljus.

Tyckte det var intressant med en gardin som hängde ut över Renstiernasgatan.

Annars har vintern en stor fördel, bland många visserligen, och det är att jag kan ha en skön temp på cirka 11° i sovrummet. Sover kanonbra då. Som i natt, drömde fantastiskt. Förstår inte var allt kommer ifrån, för det har inga likheter med något jag tycker mig ha upplevt i vaket tillstånd.

Hade två avier med mig i väskan. Den ena gällde bankkort, Nordea vill tjäna mer pengar på mig och kasserar mitt gamla bankomatkort som var gratis. Hoppas jag hittar koden som kom i separat försändelse härom dagen. Den andra avin var desto roligare. Dels för att jag fick den över huvud taget. Motiveringen är ju att försändelsen är för stor för att få plats i brevinkastet. Och så har de med gummisnoddar buntat ihop två bokpaket, som vart och ett lätt hade slunkit genom! Men vad gjorde det när jag dels fick boken om Arthur Cravan, som jag nämnt i tidigare inlägg, och ”The Photographer´s Eye” som inte skulle komma förrän tidigast den 10:e. Så nu har jag lite att läsa och begrunda. Kul!

4 svar på ”I, the Photographer”

Att få sova ut imorgon bitti, det ska jag med. Vad skööönt!
Hos mig lämnar brevbärarn stora kuvert sittande i brevinkastet, ibland
sitter de där när jag kommer hem från Dalarna på söndagkvällen. Tur att inget har försvunnit ännu då 🙂
Fotoböcker är härligt så här års, hoppas vi får en liten recension……..
Gillar bilden, hälsar /Claes

Vill du ha en recension så ska du få det.
Kollade just i På Stan och satte upp en snitslad bana på söder för morgondagen. Sen får vi se om jag följer den.

Skrattade till när jag läste om 11 grader i sovrummet och dom fantastiska drömmarna som följd därav. Själv så kan jag överhuvudtaget inte somna om det inte är minst det dubbla. Men drömmer gör jag! Varenda jäkla natt och minst lika fantastiskt som du, tror jag. Fast jag skulle nog snarare vilja kalla det surrealistiskt – på gott och ont. Kan bero på mitt sockerintag. Älskar att äta godis i sängen framför teven. Att det inte syns mer på mig är en olöst gåta.
Men ingen idé att babbla på här. Du har ju ändå bara ögon för dina aviserade böcker!
/tim

Intressant teori det där med sockerintag som grund för intensivt och t o m surrealistiskt drömmande. Äter ju inte godis i sängen, eller framför teven, eftersom det skulle synas. Min nuvarande last är lussebullar. Mina drömmar är realistiska (av den anledningen?).
Fotografens öga har jag redan läst och tittat genom. Strax hoppas jag sluta mina ögon för en på drömmar rik natt. Så inget mer babblande här heller.

Stängt för kommentering.