Hannarna passar på att uppdatera sin status på NSA respektive FRA. Storebror kommer med linje 17, om blott tre minuter!
Vill ni så kan ni klicka nedan och börja följa en video om en av mina favoritfotografer, W. Eugene Smith. Eller springa och köpa ”The Jazz Loft Project” och ”Dream street – W. Eugene Smith´s Pittsburg Project!.
W Eugene Smith – photography made difficult pt 1 and 2/9, to be continued…
Copyright secured by Digiprove © 2013
”Photo is a small voice, at best, but sometimes – just sometimes – one photograph or a group of them can lure our senses into awareness. Much depends upon the viewer; in some, photographs can summon enough emotion to be a catalyst to thought.” W. Eugene Smith
Att ge konstruktiva bildkommentarer är svårt, ryggdunkandet är lättare. På Flickr! gäller ofta ”!!!” ”Nice” med flera korta men uppmuntrande tillrop. De kritiska kommentarerna är ytterst få, i all fall i de grupper jag tillhör. I vissa fall krävs ytterst delikat inlindade synpunkter för att mottagaren inte ska gå bananas. Vi hade ju nyligen en bloggare som lämnade FS med ett ”Fuck you!” och i vissa forumtrådar är tonen riktigt otrevlig.
”Vad är det som låter?”
Peter Burlin startade en grupp, Bildanalys, på Fotosidan:
”Gruppens SYFTE är alltså att lära sig analysera en bild. Försök att hitta bildens budskap. Bra saker att ta upp i din analys är t.ex:
– Vilken känsla får du av bilden?
– Är bilden tydlig i sitt budskap eller kan man tolka den på flera sätt?
– Vad är det i bilden som skapar känslan?
– Talar bilden till dig på ett personligt plan?”
”Här ska sniffas tik!”
Lars Nordström skriver på FS:
”Det är svårt att tala om bilder. Det är inte enkelt att fånga in det visuella i ord, det blir lätt fyrkantigt och grovt förenklat. Med detta i åtanke tror jag att det kan vara en god idé att släppa lös associationsförmågan, att låta det flöda utan att man är allt för orolig över hur det låter när man formulerar sin kommentar.
Jag tycker också att det skulle vara spännande om vi kunde dela med oss mera av erfarenheter och tankefrön som sträcker sig utanför den fotografiska världen, att bildkommentarerna blir mer en del av ett större universum, framför allt större än ”Bra” eller ”dåligt”.
Vi får öva oss tillsammans i att hitta ord för det ordlösa.”
Vilket jag tycker är bra formulerat. Jag associerar gärna till bilder på FS, på Flickr! är det knepigare då jag måste formulera mig på engelska.
Plöjer just nu ”The Jazz Loft Project”, Sam Stephensons bok om W. Eugene Smith och gräddan av New Yorks jazzelit i ett rivningshus på Manhttan. Fascinerande, rent av vibrerande, läsning. Får lite av samma känsla som när jag läste ”Just kids”, Patti Smiths memoarer. Läs den, läs båda!
Fick lite bilder över från min utflykt till Moderna museet. De här sparade jag i färg. Gillar hur ljus och skugga spelar över folk.
Inget nytt, men en röd kasse är en röd kasse är en röd kasse och solen genomlyser den så vackert, och skuggorna är långa. Så den fick vara med den också.
Fyra härligt lediga dagar. Får se vad det blir av dem. Helledigt, eller…?
Promenerar med mina elever sen två dagar tillbaka, passar på efter lunch och före mellanmålet. Bra träning för en åldrande gatufotograf. Kanske blir jag piggare och orkar gatufota oftare efter arbetsdagens slut. Lyckas övertala mig själv att besöka Moderna museet trots att jag är trött och egentligen helst vill åka hem.
Buss 55
En hel del godis att kika på, i olika genrer. Det jag fastnar för denna gång är Diane Arbus. Gillar också Irving Penns ”Marlboro black pack”, ett kollageliknande fotografi av ett av bilar och fötter massakrerat tompaket av Marlboro (tror jag). Georg Oddner har med några som jag gillar, och jag gillar återseendet av Barbara Morgans ”Spring on Madison Square”. Vad värre är är att jag inventerar museets boklåda och finner en oemotståndlig, men dyr, bok om Louis Faurer av Anne Wilkes Tucker. Måste ha! Mycket svärta och korn! Underbart!
Buss 55:II
Kvarsittare
På hemvägen hämtar jag ut ”The Jazz Loft Project”, ”photographs and tapes of” W. Eugene Smith, skriven av Sam Stephenson. Har med andra ord en del att kika på när jag strax tar påskledigt.
Såg i Aftonbladet, eller var det DN, rubriken ”Munkavlarna kan avtalas bort” och tyckte det var lite tveksamt ur genussynpunkt. Jag menar, om nunneavlarna får vara kvar.
Läsövning på engelska, Henri Cartier Bresson är inblandad.
Har inte sett sädesärla än, men väl nässelfjäril, tussilago och båda vårsipporna. Och det är vårvarmt så jag har kunnat byta till en tunnare jacka.
I dag är jag för trött efter en tidig morgon att jag inte alls orkar med något gatufoto på vägen hem. I morgon eftermiddag är planen att ta en titt på Moderna Museets fotoutställning, vad den nu hette. Juste det: ”En annan historia: Se världen”.
På hemvägen ska jag hämta ”The Jazz Loft Project” av W. Eugene Smith. Kollar annars Mary Ellen Marks bilder efter att ha läst Charles Hagens text om henne. Parallellt läser jag Laura Restrepos ”Leoparden i solen” och ”Urban Safari” av Bobo Karlsson. Keith Richards memoarer väntar. (Mary Ellen Mark är en suverän fotojournalist! Ni måste se hennes fotografier!)
Varför denna läsiver? Dels vill jag berika mig, dels vill jag inte vara historielös som gatufotograf.
Senaste fotoboken är som nämnts W. Eugene Smith´s Dream Street, The Pittsburgh Project. Han skulle tillbringa tre veckor i Pittsburgh för att ta hundra bilder till Stefan Lorants bok till stadens 200-årsminne. Smith stannade ett år och tog närmare 17 000 bilder! Materialets omfattning, och missbruket av amfetaminer och alkohol, gjorde att han aldrig fick ihop det magnum opus han eftersträvade. Själv såg W. Eugene Smith det hela som ett misslyckande, ett debakel.
Till sin onkel, Jesse Caplinger, skrev Smith: ”My own effort was destroyed through my own failure. Having fought through four years trying, I very bluntly could not work my way through the onslaughts with enough workable strength to complete it right… So, it´s a failure.”
Vet inte hur mycket det här paret har med just Pittsburgh att göra, men W. Eugene Smiths Pittsburgh project ville teckna ett porträtt av staden och alla dess olika sidor, människor, arbete och fritid…
I stället är det Sam Stephenson som i samband med en utställning av delar av det material som räddats, satt samman denna bok. I recensionerna nämns Dream street som W. Eugene Smiths ”ofullbordade symfoni”.
Kan rekommendera boken både för bilderna och för beskrivningen av en konstnär besatt av en uppgift.
Vilken eftermiddag och kväll! Hämtar ut en bok igen, från Amazon och det var ”Dream Street” W. Eugene Smith´s Pittsburgh Project Hade faktiskt glömt vad det var jag beställt. Och vet ni en sak till, det blir lite fredagsmys. Med några goda kalla. Och boken. Vet ni var? Jo, i nya soffan. De kommer och baxar upp 140 kilo soffa till fjärde våningen i kväll och får förhoppningsvis in den i lägenheten. (Är faktiskt orolig för det). Ska bli SKÖNT! (Tar ut det i förväg, om det skulle skita sig igen).
Vurme inne, kyla ute
I busskuren
Bubbelplast
Har tydligen problem med bilderna, det vill säga, vissa besökare ser avlånga versioner av de bilder jag i min webbläsare ser helt normalt. Tråkigt!
Det sket sig inte. Jag är med soffa igen. Återkommer om boken, tror mycket på den, och om den. Får mig att associera till manchester, som jag ju funderar på att åka till. En förälder på jobbet hade varit där och intrycket hon hade med sig hem var gäng av småungar som trakasserade folk. Låter ju spännande.