Utanför hotellet försöker en ung kvinna manövrera ut sin minibil med assistans av pojkvännen. Hon har ett par decimeter framåt och bakåt att förhålla sig till. Ser ut att funka.
Åker ut till gamla Olympiastadion i brist på annat. Visar sig vara fel dag, det är match ikväll, antar att det är Hertha Berlin som spelar, och tills dess är stadion avspärrad. Besöker istället Museum des Westalliierte. Ett minimuseum med prylar, skyltar, uniformer, utrustning i stort som smått från det kalla kriget, ur de västallierades perspektiv.
En påverkad snubbe säckar ihop precis som en polisbuss rullar förbi och blir omhändertagen och placerad på en bänk.
En kvinna frågar om vägen till S-bahn och jag visar henne riktningen. Inte ovanligt att jag som turist får guida i främmande städer. Själv tar jag U2 tillbaka.
Har alldeles för få steg på mobilen så jag kliver av på Sophie-Charlotte-Platz och knallar längs Bismarckstrasse till Ernst-Reuter-Platz. Åker en station ner till Zoologischer garten där jag tar S-bahn sista biten. Behöver ladda kamerabatteriet så jag redigerar bilder under tiden. Sen laddar jag för en matbit ute på stan.
4 svar på ”Olympiastadion”
I April bodde jag på Kaiserdamm, längre västerut på Albert Speers öst/västaxel, som ibland heter Bismarckstrasse och ibland Heerstrasse. Gatan är l å n g och majestätisk. Alfred Dublin bodde ett tag på Kaiserdamm. Ubahn 2 är en kär vän.
Lång och majestätisk, Bismarckstraße, men tråkig då den är alldeles för städad.
Alldeles för representabel och lättframkomlig, visst. Men inte helt oangenäm att spatsera fram på varma aprildagar, med eller utan hälsporre.
Gata som gata om man bara ska gå…