Går upp kl 5.40 för att i lugn och ro få ihop de sista detaljerna i min packning för Utö.
Rosorna vid skolparkeringen sprider sin doft och det är tyst och stilla när jag går till bussen. Några grönsiskor lättar tyst från gräsmattan, bara tornseglarna skriar under sitt frukostsök.
Är ute i god tid och promenerar i morgonsol till Strömkajen. En timme till avgång och kön växer allteftersom. Får sällskap vid mitt bord av en 69-åring från Lidingö på väg till Huvudskär och en betydligt yngre kvinna som ska ut till Fjärdlång och paddla kajak. Trevligt sällskap och vårt samtal förflyttar oss mellan Stockholms skärgård, Göteborgs dito, Värmlandsfjällen och Georgien.
Är en halvtimme tidig till incheckningen, lämnar in ryggsäcken bagagerummet och besöker gruvmuseet. Den låga byggnaden rymmer en gedigen stensamling från öns järngruvor, bland annat litium och holmquistit, den senare funnen blott på Utö och Madagaskar (!). Tar en sväng runt de numera vattenfyllda gruvorna, som är inhägnade av säkerhetsskäl.
Inventerar ett par varphögar (spill från järnbrytningen) och fotograferar spännande stenar. Har ingen aning om vad de är för några.
När jag ska ta en ”genväg” tillbaka går jag vilse och som vanligt går jag åt helt fel håll när jag väl hittar en väg. Inte 180° fel som i Berlin utan bara 90°. Numera känner jag ju till detta mitt lyte, men jag vågar ändå inte vända. En cyklist leder mig på rätt spår och efter några kilometer är jag tillbaka på Värdshuset. Tar en Wisby White Shark i skuggan av en kastanj, tittar in i museet igen och snackar lite mer med guiden innan jag slutligen hämtar ut min nyckel och tar mitt rum i besittning.
– Om man är ledsen sänker man blodet. Då blir man mindre. Minderårig visdom.
Tar en Hälsingland som aptitretare (Härnö gin med blåbär och lingon) före middagen som består av vildsvin och potatispuré med mera. Resten av dagen är jag på rummet där jag sliter med uppkopplingen till öns wifi.
Tyckte mig höra att frukosten serveras från kl 7 men när jag kommer upp tjugo i åtta får jag veta att det är först klockan 8 det blir aktuellt att stoppa i sig mackor och kaffe. Till frukosten bjuds även på nostalgischlagers som ”Twilight time”, Siw Malmquists ”Tunna skivor”, ”Får jag bli din tangokavaljer” med flera låtar jag hörde på radio när jag var ung. Gissar att wifi funkar bättre utomhus än innanför tjocka stenväggar och sätter mig och skriver på en bänk utanför Stenhotellet, där jag kamperar.
Checkar ut med fyra timmar att fylla innan båten går. Går upp till den gamla kvarnen från 1700-talet, ser att den öppnas en halvtimme senare, sitter av den stunden och njuter av utsikten
Gillar ju historia och forna tiders maskiner och tekniska lösningar så det var intressant att se kvarnen inifrån. Under världskriget spanade man efter lede fi här uppifrån. 1927 slutade man mala.
Går ner till Hamnboden, morsar på en ung tjej jag jobbat med senaste läsåret och tar en trekulors glassbägare till lunch. Samspråkar med en barnfamilj som ska tillbringa ett par nätter på ön.
Går upp till Värdshuset och sätter mig under min kastanj med en öl. En mamma med tre små barn sätter sig och ammar den minste medan de två äldre cyklar runt bland bord och stolar. De stannar till hos mig då och då och växlar några ord. Kul med ungar! Besöker gruvmuseet en sista gång och mobilfotar några stenar till.
Tre timmar genom skärgården och jag hoppar av vid Boo brygga. Skenar upp och ner för backen men missar min buss med cirka tretti meter. Knallar upp till Orminge istället. Det tar en knapp timme och när jag svänger in på min gata kommer nästa buss åkande. Det gick på ett ut, men mitt val bättre utslag på stegappen.
Copyright secured by Digiprove © 2018
