Ett mjukt duggregn smeker mitt ansikte när jag promenerar över Skanstullsbron. Fiskmåsarna flockas på gräsytor och slänter. Masksäsongen har börjat! Det är något med regn som jag gillar.
Man kan ju alltid samla på nuffror, hade en 8 sen tidigare, nu lägger jag till en 5:a. Bättre som idé än till utförande.
Kollar längs det nedlagda järnvägsspåret. Ett antal odlingslådor, nyfyllda med jord, står och väntar på premiären, eller är det primören, i maj. Minns inte vilka som ska få odla, men någons slags förlängning av koloniområdet just ovanför är det.
Här var det det röriga som jag föll för: pilen, trappan, affischen som slängde i blåsten, den blåsta tjejen var en bonus 🙂
Tog mig alltså samman till sist. ”Så lätt tappar du påskkilona”, ropar Aftonbladet. Sitter det i i morgon när jag vaknar, tar jag allt en morgonpromenad på väg till jobbet också. Fan tro´t!
Färdigsprungen?
Så långt som till att tjacka springskor kommer det aldrig att gå, däremot skulle jag behöva en mjuk iläggssula. Fick sjukt ont i fötterna av promenaden.
Copyright secured by Digiprove © 2012
2 svar på ”I duggregn”
Inte Tjacka spikskor och listigt dra iväg då?
Gillar röriga blåsten bilden 🙂
Hälsar /Claes
”Luften, kan ingen jävel ge dom luften, jag har väl aldrig sett ett värre rövarband, Visst är det skit me vår regering, snacka me dom där, är ju knappt nån mening, så jag tjackar spikskor och listigt drar iväg.” Skön låt! Blomman! Springskor är vad ungarna säger ibland, så jag körde på det 🙂
Bilderna blev vad de blev, ett tidsdokument, en dagboksanteckning.
Tack Claes!